Tåget genom Ryssland

Det var en onsdag våren 1989. Ulf och Birgitta Ekman satt tillsammans med Carl-Gustav Severin i ett konferensrum på Livets Ord i Uppsala. Plötsligt blev pastor Ulf helt stilla. En stark närvaro av den helige Ande fyllde rummet. “Jag ser ett tåg”, förklarade han för de andra.

Han såg det framför sig, som på film. Det utgick från Uppsala och fortsatte sedan genom hela Ryssland. Det var fyllt av ungdomar och predikanter som kastade ut böcker, band och videor till människor som sprang utefter tåget och sträckte ut sina händer. Han såg tåget, men tolkade visionen andligt: att församlingen Livets Ord skulle sända Guds ord långt in i Ryssland och inte nöja sig med Baltikum och Leningradområdet.

Där och då blev det bestämt att Livets Ord skulle starta den Ryska inlandsmissionen (RIM) och pastor Ulf upplevde att Herren utmanade honom att församlingen skulle satsa 40 miljoner kronor under fyra år på detta arbete.

Döm om vår överraskning när en rysk tidigare KGB-agent en kort tid därefter kom till vår nyårskonferens och erbjöd oss att hyra ett tågset om 14 vagnar, som tidigare tillhört ungkommunisterna, för att resa genom Ryssland och predika! Visionen blev konkret verklighet.  

Tåget åkte sedan från stad till stad och blev en plog för evangeliet i ett land präglat av ateism och kommunism. Visionen var en ny församling i varje stad.

I städer där tåget inte stannade till, stod ofta teammedlemmar i fönstren och kastade ut biblar och böcker, precis som visionen talat om.

“Jag hade glädjen att tillsammans med Carl-Gustav Severin vara med och leda genomförandet av de två resor vi gjorde med tåget 1991 respektive 1992. Resorna var helt fantastiska. I stad efter stad besökte vårt team sjukhus, fängelser, barnhem och fattiga familjer. Vi hade torgmöten, spred litteratur och på kvällarna hyrde vi de största lokaler vi kunde hitta – det var alltid fullsatt. Ibland när folket trängde på, fick vi fortsätta mötena utanför lokalerna. Vår dramagrupp, Alive, gjorde en fantastisk insats. Sen på kvällarna när all utrustning var packad och transporterad till tåget reste vi vidare mot nästa stad. På morgnarna samlades vi, omkring 40 teammedlemmar, i den före detta restaurangvagnen och bad så att det gungade under det att vi rullade in i nästa stad. På samma sätt fortsatte det, i stad efter stad. Många mirakler skedde och ryssar i tusentals tog emot Jesus som sin Herre.” 

Toni Gadd

Utdrag ur boken “Tacksam, Livets ord 30 år”

Dela inlägget:

Related Posts

LOBC-Team: Helande och upprättelse i Bolivia

Det var onsdag morgon när vi kom fram, utmattade efter en dramatisk 36-timmars resa och med knappt två timmars sömn i kroppen. En vänlig man från en lokal kyrka hämtade oss och välkomnade oss in i sitt hem. När vi satt tillsammans och småpratade började han sjunga en svensk lovsång och berättade om sin tid som missionär där. I den stunden kom resans tyngd ikapp oss, och vi började gråta. Frågor fyllde våra tankar: vad skulle hända under den här resan, kunde Gud verkligen använda oss så här, och hade vi ens kraften att vara här? Han uppmuntrade oss varsamt att vila, och efter en kort tupplur blev vi upphämtade av pastorn och återförenade med resten av teamet. Efter frukost och flera timmars sömn kände vi oss mer levande – fortfarande trötta, men redo. Vi blev påminda om att i vår svaghet är Gud vår styrka.

Läs Mer

Nu är det Laos tur!

Så underbart att vara tillbaka i Laos. Jag var här första gången för 25 år sedan, och sedan dess har något i mitt hjärta varit förbundet med detta vackra land. Jag har alltid velat komma tillbaka – och nu, äntligen, är jag här igen. Att gå på dessa gator, möta människorna och så starkt känna Guds närvaro påminner mig om att hans timing alltid är perfekt.

Läs Mer