Rumänien

Jag och min kollega har varit i Rumänien i över 6 månader nu och har verkligen fått se Gud verka på många plan.

Vårt huvudsakliga fokus är en lokal kyrka som just nu genomgår stora förändringar och är i en väldigt tung period. Där stöttar vi dem med barn- och ungdomsarbetet samtidigt som vi veckovis går ut på gatorna med dem och delar det goda budskapet. Vi är med i den mindre gemenskapen och stödjer dem i allt vi kan…

Sedan arbetar vi även i romska samhällen med en man som lagt ner stora delar av sitt vuxna liv för att tjäna barn och unga i dessa olika samhällen. Områdena är riktigt mörka platser och man kan verkligen se och känna vilket starkt grepp djävulen har kring dessa människor. Där depression, sjukdom, hopplöshet, självmordstankar men även självmord är en del av vardagen.

Varje vecka har vi barnmöten och ungdomsmöten. Och varje vecka kommer de in med mörker i ögonen och lämnar lättare och gladare. Efter att fått höra om hoppet i evangeliet och smakat på friheten i Jesus Kristus.

Jag kommer ihåg särskilt en gång när vi hade ett team från bibelskolan här med oss. Och vi avslutade som vanligt mötet med inbjudan för bön, nästan alla barnen steg då fram och en liten tjej på 9 år fick förbön. Hon hade länge brottats med mardrömmar och stark fruktan. Efteråt kom hon fram gråtandes och snyftade fram att hon inte längre kände fruktan. Hon var så ovan med känslan av frid och var så tacksam!!!

Det här är bara ett exempel av många, vi får se Gud verka varje vecka i dessa områden. De har en stark tro på det andliga och en hunger efter Jesus då de sett de mörka krafterna och vet exakt vad det innebär. Även om det tar tid och vi förmodligen inte kommer se frukten så känner vi oss välsignade att få vara del i att bryta denna mark, och vinna dem i bön, en efter en.

/Albin Tjäder

Missionär i Rumänien

Dela inlägget:

Related Posts

LOBC-Team: Helande och upprättelse i Bolivia

Det var onsdag morgon när vi kom fram, utmattade efter en dramatisk 36-timmars resa och med knappt två timmars sömn i kroppen. En vänlig man från en lokal kyrka hämtade oss och välkomnade oss in i sitt hem. När vi satt tillsammans och småpratade började han sjunga en svensk lovsång och berättade om sin tid som missionär där. I den stunden kom resans tyngd ikapp oss, och vi började gråta. Frågor fyllde våra tankar: vad skulle hända under den här resan, kunde Gud verkligen använda oss så här, och hade vi ens kraften att vara här? Han uppmuntrade oss varsamt att vila, och efter en kort tupplur blev vi upphämtade av pastorn och återförenade med resten av teamet. Efter frukost och flera timmars sömn kände vi oss mer levande – fortfarande trötta, men redo. Vi blev påminda om att i vår svaghet är Gud vår styrka.

Läs Mer

Nu är det Laos tur!

Så underbart att vara tillbaka i Laos. Jag var här första gången för 25 år sedan, och sedan dess har något i mitt hjärta varit förbundet med detta vackra land. Jag har alltid velat komma tillbaka – och nu, äntligen, är jag här igen. Att gå på dessa gator, möta människorna och så starkt känna Guds närvaro påminner mig om att hans timing alltid är perfekt.

Läs Mer