Ord som kan förvandla liv

Mission är inte alltid en dans på rosor, var min första tanke när jag fick se schemat för vår missionsresa i Kroatien. ”Ska vi evangelisera förmiddag och eftermiddag nästan varje dag i fem veckor?” Fruktan for som en flod genom mig. Att gå fram till människor mitt på gatan var inget jag var van vid och nu skulle jag göra det på heltid i mer än en månad.

En kväll i staden Varazdin, gick vi ut för att dela evangeliet på gatorna. Det var inte lätt. Vi kände oss utskrattade och konversationerna ledde ingen vart. Jag och en annan tjej från vårt team tog till slut steget och gick fram till två tjejer. Efter en fin konversation fick vi be för dem och båda tog emot Jesus, men det slutade inte där!

Senare på kvällen fick jag ett direktmeddelande på Instagram, från en tjej som jag aldrig träffat förut. Hon skrev att hon var rumskamrat till en av tjejerna vi tidigare träffat under kvällen.

Hon hade fått höra om hur Gud hade rört dem och ville gärna träffa oss också. Nästa dag träffade vi henne och två av hennes kompisar. Jag delade mitt vittnesbörd och vi fick förmånen att be för dem. Och plötsligt, där, mitt på gatan i Varazdin kom den Helige Ande så starkt. Tjejerna började gråta på grund av den starka närvaron. Tjejen som hade hört av sig till mig utbrister: ”Jag har bett till Gud att han ska skicka någon som kan hjälpa mig och Gud sände er!” Mitt på ljusa dagen kom Gud med sitt helande, sin frid och sin nåd. Den dagen gav alla tre sina liv till Jesus!

Nej, mission är inte alltid en dans på rosor, men frukten det producerar är värt det. Från någon som inte hade evangeliserat mycket innan: gör det! Låt inte det glada budskapet stanna bakom kyrkans fyra väggar, utan gå ut och sprid det på gatan, i skolan eller till dina arbetskollegor. Det är ord som kan förvandla liv.

Dela inlägget:

LOBC-Team: Helande och upprättelse i Bolivia

Det var onsdag morgon när vi kom fram, utmattade efter en dramatisk 36-timmars resa och med knappt två timmars sömn i kroppen. En vänlig man från en lokal kyrka hämtade oss och välkomnade oss in i sitt hem. När vi satt tillsammans och småpratade började han sjunga en svensk lovsång och berättade om sin tid som missionär där. I den stunden kom resans tyngd ikapp oss, och vi började gråta. Frågor fyllde våra tankar: vad skulle hända under den här resan, kunde Gud verkligen använda oss så här, och hade vi ens kraften att vara här? Han uppmuntrade oss varsamt att vila, och efter en kort tupplur blev vi upphämtade av pastorn och återförenade med resten av teamet. Efter frukost och flera timmars sömn kände vi oss mer levande – fortfarande trötta, men redo. Vi blev påminda om att i vår svaghet är Gud vår styrka.

Läs Mer

Nu är det Laos tur!

Så underbart att vara tillbaka i Laos. Jag var här första gången för 25 år sedan, och sedan dess har något i mitt hjärta varit förbundet med detta vackra land. Jag har alltid velat komma tillbaka – och nu, äntligen, är jag här igen. Att gå på dessa gator, möta människorna och så starkt känna Guds närvaro påminner mig om att hans timing alltid är perfekt.

Läs Mer