Nu har vi kommit hem från en tre veckors lång resa i Indien. Den Helige har verkligen märkt oss för livet under den här resan. Vi har sett hur Jesus har berört de människor vi fått möta och betjäna. Vi såg så mycket fattigdom, sjukdom och avguderi. Men tänk att mitt i allt mörker och all hopplöshet fick vi komma med glädjens budskap till de fattiga och hoppets evangelium om Jesus Kristus.
Under resan har vi bland annat fått bevittna många helanden, befrielser och några nyfrälsta kvinnor som blev döpta i den Helige ande under en hemgruppsträff.
Gud har gjort så mycket fantastiska saker under de här veckorna. Om jag ska välja något speciellt, så är det två händelser som berörde mitt hjärta extra djupt. Den första var när jag skulle undervisa i ämnet ”deliverance” på en av bibelskolorna som Livets ord har i Indien. När det var dags att be för folk hade den Helige ande redan hunnit storma in i lokalen. Folk blev befriade redan innan förbönen. Guds närvaro var så påtaglig och Jesus började möta dem, en efter en. Vi fick bevittna befrielse efter befrielse. En del blev glada och lättade när de fick uppleva frihet, andra skakade efteråt av Guds kraft och fick en sådan gudsfruktan över hur mäktig vår Gud är. Den dagen förvandlade Gud liv, från bundenhet till frihet. På slutet av lektionen frågade jag hur många som upplevt befrielse och hela klassen räckte upp handen. Tack Jesus!
Den andra händelsen jag tänker på, inträffade när vi var på en annan bibelskola. Vi hade precis haft lektioner om ”deliverance” även där, och än en gång fått be med människor till befrielse. När dagen var slut var jag så trött efter att ha bett för så många människor. Jag var så glad över att få gå hem, vila och äta något gott. Men då kommer det fram ytterligare en tjej till mig som vill ha förbön. Inombords tänkte jag: ”Åh nej, jag orkar inte be för en person till”. Fast att säga ”nej” fanns inte på kartan, så jag började be för henne. Jag märkte direkt att jag fick en bönebörda som behövde bedjas igenom. Det var trögt och tog tid. Jag funderade på om jag bara skulle lägga av och låta henne gå hem. Men så kände jag att jag inte kunde lämna henne, utan att låta Gud få göra det verk i henne som han längtade efter. Efter en ganska lång stund börjar tårarna rinna nedför hennes kinder. Jag minns att jag bad ut; ”Thank you Jesus, that you have loved her with an everlasting love”. Efter förbönen öppnar hon sina tårfyllda ögon och börjar berätta för mig att hon inte har någon familj. Hon är helt ensam och uttrycker att hon inte trodde att någon älskade henne. Men när hon hörde orden jag bad ut över henne om hur ”Jesus har älskat henne med en gränslös, evig kärlek”, så förklarade hon att det upprättade henne på insidan. Hon sa att från den kvällen förstod hon att hon är älskad av Jesus. Jag blev så tagen och berörd av det hon sa. Jag såg henne djupt i ögonen och sa att jag också älskar henne. Hon blev så berörd!
Det är så vackert, hur så enkla ord om Jesu kärlek kan bära en sådan enorm kraft att återupprätta och hela människor. Låt oss aldrig glömma bort den enorma kraften i det enkla evangeliet och låt oss aldrig tröttna på att sprida Jesu kärlek vart vi än går fram. I Sverige och till jordens yttersta gräns ska vi gå. Alla förtjänar att få veta hur älskade och dyrbara de är!
