Kärt återbesök


I slutet på maj satt jag på flygplanet hem efter ett tårfyllt adjö till kollegor och vänner i Kolkata efter två års arbete i staden. Nu, sex månader senare, var det dags att återvända för att hälsa på dessa vänner och även undervisa en vecka på bibelskolorna vi arrangerar i samarbete med lokala församlingar. Under min tid i Indien såg vi alltid fram emot veckorna med gästlärare och passade på att fylla veckorna med både predikan, bibelskoleundervisning och betjäning på kontoret där våra arbetare från olika delar av den lokala verksamheten samlades för morgonbön. Denna gång var det jag som kom in som gäst med en veckas intensivt program för att sedan försvinna igen. Schemat har den kollegan som bär vidare bibelskolorna skapat, och det är även hon som möter mig på den hektiska flygplatsen i Kolkata.

För två år sedan satt jag med henne på ett kafé och pratade för första gången om hennes förväntningar och önskningar när hon skulle börja arbeta med våra bibelskolor. Några månader senare blev hon en del av teamet och sedan följde ett intensivt år där vi fick arbeta, resa, be, skratta och gråta tillsammans. När jag nu följer henne under en veckas arbete fylls jag av glädje över att se hur naturligt hon har axlat ansvaret.

Under första dagen med bibelskoleundervisning känns det både konstigt och fantastiskt att se hur saker man tidigare behövde ha koll på bara händer runt omkring en. Lovsången drar igång, eleverna sjunger hängivet med och allt är som det brukar vara – fast ändå inte. Bibelskolorna lever inte bara vidare, utan frodas och utvecklas också.

Nytt för i år är bland annat insamling av mobiltelefoner så eleverna kan vända sin fulla uppmärksamhet till undervisningen, och på en av bibelskolorna har de börjat köra en tävling i början för att uppmuntra folk att komma i tid. Fast jag inte förstår vad som sägs är det tydligt på alla leenden och skratt att eleverna uppskattar det!

Det kan vara läskigt att gå vidare och lämna över ett arbete, men det är också något av det viktigaste vi kan göra på missionsfältet. Att när tiden är inne ge vidare ansvaret till lokala, ger dem möjlighet att växa som ledare och i ägandeskap. Det är därför jag med tacksamhet nu återigen lämnar Kolkata, vetande om att bibelskolorna ligger tryggt i Guds händer, med ett mycket kompetent team på plats. Min uppgift nu, och även din, är att fortsätta bära skolorna och det övriga arbetet i bön.

/Tidigare missionär i Indien

Dela inlägget:

Related Posts

Asiater når Asien

Under den senaste månaden har vi haft två fantastiska konferenser här i Vietnam – en i Hanoi och en i Ho Chi Minh-staden. Tillsammans med en gäst från Sverige fick vi förmånen att träffa pastorer, ledare och troende från många olika kyrkor och städer. Omkring 450 ledare samlades i Hanoi och ytterligare 150 i Saigon.

Läs Mer

Efter bibelskolan: ut på missionsfältet i Myanmar

Förra året kom broder Ong Pi från Myanmar till vår bibelskola på Filippinerna. Han kom med en längtan efter att lära känna Gud djupare, växa i hans ord och bli utrustad för det kall som Gud hade lagt på hans liv.
I dag är han tillbaka hemma i Myanmar – och det han lärde sig i klassrummet har blivit en levande verklighet ute på missionsfältet.

Läs Mer