”När man går ut i Hans namn är Han verkligen trofast!”| LOBCs missionsresor

Under maj månad var det dags för eleverna i årskurs 1 på Livets Ords Bibelcenter att åka ut på en tio dagars missionsresa. Denna resa är för många av eleverna ett första steg ut i att användas av Gud för att betjäna människor genom förbön, predikan och evangelisation. Här berättar två av eleverna, Ruben och Jenny, vittnesbörd från sina resor.

Ruben Roth, 22

Nurnbeck, Tyskland

Under vår resa till Albanien var det mest påtagliga för mig att se och uppleva den auktoritet som finns i Jesu namn och att den auktoriteten givits till oss. Det blev så tydligt när vi fick be för en man som under lång tid hade hört röster i sitt huvud. När han först berättade att han hörde röster blev jag lite chockad och jag fattade att det var en demon som förorsakade rösterna. Vi lade händerna på honom och befallde demonen att lämna och direkt när vi gjorde det började han röra sig konstigt och manifestera. Det bekräftade för mig att det verkligen var en demon och gjorde att vi kunde tala ännu tydligare till den att lämna. 

Den kvällen sade han att det var mycket bättre, men han hörde fortfarande rösterna när han lämnade. Lyckligtvis kom han tillbaka dagen efter och frågade en annan i teamet om förbön, så vi lade händerna på honom igen. Han började manifestera på samma sätt, men sen lämnade demonen och han blev lugn på ett helt nytt sätt. När han hörde rösterna såg man att hans blick var lite ofokuserad och han gick med huvudet böjt. Nu hade hans blick blivit klar, han log och berättade att han inte hörde någonting. Han var jätteglad och det var verkligen så häftigt! 

Jag blev uppmuntrad och stärkt i min tro av att se Gud verka och när jag sen lade händerna på sjuka hade jag ett sådant förtroende till Jesu namn att jag inte ens frågade mig själv ”Tänk om de inte blir helade?”, utan jag visste att Hans namn står över alla andra.

Jenny de Presno, 19

Uppsala, Sverige

Det finns så många fina upplevelser att berätta om från denna resa till Bulgarien. Ett av minnena är från ett evangelisationsmöte i Lukovit som kyrkan där hade arrangerat jättebra. De hade ställt ut bänkar utanför deras kyrka, förberett sånger, danser och vittnesbörd inför kvällen och deras kyrkas ungdomar hade bjudit in sina okristna vänner. När vi kom dit blev vi överraskade över hur många som var där, det var så kul att se! 

Där fick vi också möjlighet att dela något, så bland annat delade jag om att Gud vill ha en personlig relation dem. Sen på slutet hade vi en frälsningsinbjudan i form av handuppräckning och då var det så många händer som gick upp, det var bara några få som inte hade räckt upp handen. Vi bad alla frälsningsbönen tillsammans och efteråt delade kyrkans ungdomar ut biblar på bulgariska till alla som var där. Sen fick vi prata med dem och skratta tillsammans trots att vi inte förstod varandra så bra. Det var verkligen ett otroligt starkt möte där, så många fick bli nådda och ta ett steg närmare Gud. Det var otroligt häftigt att bevittna detta och jag är så tacksam för det minnet, det är något jag kommer bära med mig och komma ihåg hela livet! 

Jag kommer också minnas de tillfällen vi fick be för folk. För mig var det så häftigt att få uppleva att Anden verkade så starkt trots att man inte kunde språket eller förstod varandra. Att jag fick påminnas om Guds trofasthet till sina löften och att se hans gensvar till bönerna vi bad innan och under resan! Jag har lärt mig att när man går ut i Hans namn så är han verkligen trofast och låter sig finnas där med sin kraft som är levande och verksam.