Efter många år av bön börjar de se små bönesvar.
Det var något av det starkaste vi fick höra under våra två veckor i Siem Reap, Kambodja. En av ledarna i Life Church, som varit med sedan församlingen startade, berättade efter gudstjänsten om hur de under lång tid har bett för församlingen. Det har funnits perioder då han har undrat om Gud verkligen hör deras böner.
Längtan har hela tiden varit densamma: att ha en öppen dörr för människor i Siem Reap och att få betjäna dem.
Nu börjar han ana något nytt.
Han berättade med stor tacksamhet om relationen som började med Pastor Ville och som nu har lett till att vi får vara en del av deras församling – att vi får komma, hjälpa till och tjäna tillsammans med dem. För honom blev vår närvaro ett litet men konkret tecken på att Gud hör deras böner.
Vi har fått fortsätta bygga vidare på relationerna från vårt förra besök och vara med och tjäna i församlingen. En viktig del har varit kvällarna med bön och lovsång som startade då. Gruppen är fortfarande liten men stabil och trofast. Vi har delat undervisning, bett och lovsjungit tillsammans, och flera har uttryckt hur uppmuntrade de blivit av det som delats.
En gång i veckan har vi också fått följa med till ett rehabcenter. En av församlingens ledare har under en längre tid åkt dit regelbundet och byggt relationer med människorna som finns där. Många befinner sig i en situation där nästa steg annars riskerar att bli fängelse, med bakgrund i bland annat droger, alkohol och andra svåra livssituationer.
Vår främsta anledning till att vara där är att undervisa i engelska. Men när vi väl är på plats får vi också möjlighet att dela evangeliet och berätta om Jesus. Undervisningen är uppdelad i en grupp för kvinnor och en till två grupper för män.
Vår främsta anledning till att vara där är att undervisa i engelska. Men när vi väl är på plats får vi också möjlighet att dela evangeliet och berätta om Jesus. Undervisningen är uppdelad i en grupp för kvinnor och en till två grupper för män.
Eftersom de flesta bara stannar fyra till sex månader förändras grupperna hela tiden. De människor vi mötte under det här besöket var därför en helt ny grupp.
Det har varit särskilt fint att se hur kvinnorna lyssnar och engagerar sig under samlingarna. Flera har en tro sedan tidigare och verkar på nytt bli nyfikna på evangeliet. En kvinna har redan lovat att besöka församlingen efter sin tid på rehab, och en annan har visat intresse för att bli döpt.
Det är lätt att tänka att det är små saker. En människa som bestämmer sig för att komma tillbaka. En annan som börjar ställa frågor. En dörr som öppnas lite mer.
Men kanske är det precis så bönesvar ser ut ibland.
Nu får vi lämna dem i Guds händer och fortsätta be för vad Han kommer att göra i deras liv.
Under den senaste gudstjänsten fick Julia också dela om helande och om hur helande är något som alla troende får ta del av. Gudstjänsten avslutades med en stund där vi fick be för varandra, rad för rad. Det blev en enkel men uppskattad stund av praktisk träning i att våga be för varandra. Många uttryckte efteråt att de uppskattade möjligheten att få praktisera det de hört och samtidigt bygga relationer med andra i församlingen.
De senaste predikningarna har handlat om att våga gå med Gud också i sin vardag – inte bara när vi befinner oss i kyrkan. Genom undervisningen och de praktiska momenten får människor uppmuntran att ta med sig tron ut i vardagen och låta den bli en naturlig del av livet.
Efter många år av bön börjar de nu ana något nytt.
Gud ser oss. Gud har inte glömt Life Church i Siem Reap.
Och vi är tacksamma över att få vara med på en liten del av det Gud gör här.
Julia Lund och Alice Tran,
Utsända missionärer
