En oväntad inbjudan

Under tidig vår fick jag en oväntad inbjudan att besöka en av Livets Ords större församlingar i Kazakstan i staden Karaganda. Visumproceduren sattes i gång och vi stötte på patrull på grund av flera olika anledningar, men beslutsamheten och tron hos värdförsamlingen var större än hindren på vägen. I tro köptes biljett och bara veckan innan konferensen kom visumet. Med pirr i magen spände jag fast säkerhetsbältet på flygplanet som tog mig närmare landet jag aldrig tidigare besökt. Dagarna innan hade temperaturen varit uppe i 28 plusgrader för att sedan sjunka ned till nästan 0. De kallar det för extremt inlandsklimat och så här dags under våren kan vädret skifta kraftigt. Steppen breder ut sig när vi åker den tre timmar långa bilfärden från huvudstaden Astana till min destination Karaganda. Församlingen firade 25 år och hade hunnit med att köpa och restaurera en numera vacker byggnad. De driver ett fruktbärande rehabcenter och har ett stort socialt engagemang. Det gläder mig att se och känna hjärtat som bultar bland dem.

Konferensen som var riktad mot kvinnor hade temat ”Att uppfylla Guds dröm”. Att få tala till en grupp hungriga och öppna kvinnor från den delen av världen var ett privilegium. Vid inbjudan till förbön så strömmade de flesta kvinnorna fram och däribland också kvinnor som önskade ta emot Jesus med tårar rinnande nerför sina kinder. Vid söndagsgudstjänstens slut blev jag tackad (efter att ha dansat på Kazakisk vis med de andra) genom att iklädas en kaftan och en fyrkantig hatt på huvudet. Det kändes så hedrande att få vara med om det. Det kazakiska folket är vackert, deras kultur är vacker och deras hästkött är underbart gott att äta och riktigt mört.
Jag har myntat ett nytt begrepp på sistone och det är missionssemester! Detta var en sådan resa som dammade av mitt gamla missionsliv igen och lät mig få se frukt som bestått genom åren.

/Eva Moberg, Verksamhetsansvarig socialt arbete i församlingen Livets Ord